Jul och nyår och allt däremellan - Del 1

Hej på er!
Nu är det väldigt längesedan jag skrev något här, det vet jag (och det påminde min kära mamma mig om också). Jag som dessutom har lovat bättre uppdatering, fy på mig! Jag gissar att det här inlägget kommer bli rätt långt (eller väldigt långt, vi får se vad som händer).

23 december, dagen innan julafton. I vanliga fall skulle jag ha varit väldigt exalterad över det faktum att det är dagen innan julafton. Alla som känner mig vet att jag är som ett barn på jul, men julstämningen ville inte riktigt infinna sig. Den kom periodvis, det måste jag erkänna, men den försvann lika fort när man kollade ut genom fönstret och såg klarblå himmel och strålande sommarsol, dessutom firar man jul den 25 här så det skulle ändå ha varit en dag för tidigt för att bli så exalterad. I vilket fall så var det min sista jobbdag innan julledigheten. Jarrard var redan ledig så han skulle fixa lite inför julen, städa och laga mat och så. För att han skulle få det lite lugnt hemma så tog jag med mig barnen och åkte till Jellie Park för att bada. Vi hade väldigt roligt och badade både inne och ute ända tills klockan 13.58 då allting började skaka. Det var den första av många jordbävningar som skulle komma denna dagen. Så ännu en gång fick vi vara med om en evakuering av badhuset. Jackson får panik av minsta lilla jordbävning och eftersom denna var en 5,8 så var det lite värre än vanligt. Jag bar Lucy och alla grejer medan vi sprang mot bilen, det fanns ingen tid för att byta om så vi åkte därifrån i badkläder. Vi mötte Rebekah på vägen därifrån. Jag som inte hade insett att det faktiskt var en stor jordbävning förstod det när hon hade lånat bilen av en kollega för att komma och kolla hur det var med oss. Vi åkte till hennes jobb för att Jackson skulle få lugna ner sig. Jag bytte om och sedan tog jag med mig Lucy och åkte hem. Jackson fick stanna med Rebekah. När vi kom hem så var Jarrard och Jan där. Jan får också rätt mycket panik av jordbävningar så hon var fortfarande lite skakis när vi kom. Det fortsatte att skaka lite till och från, men det var ingen fara, men så 15.18 börjar det skaka rejält. Jag kände mig lugn, men Jan tvingade ner mig under bordet eftersom det är det man egentligen ska göra vid större jordbävningar, alternativt stå i en dörröppning. Efter det bestämde sig Rebekah för att stänga för dagen (precis som alla andra) så hon, Jackson och Clinton kom hem hit. Det visade sig att det var en 6,0. Tydligen ska vi vara tacksamma att det var två större skalv för tydligen så hade dom två kunnat komma som ett enda jätteskalv och vem vet vad som skulle ha kunnat hända då? Det blev en lite märklig eftermiddag, lite som lugnet efter stormen. Vi satt här och kollade på nyheternas extrasändningar och gjorde ingenting. Det skakade flera gånger under eftermiddagen så det var skönt att alla var på samma ställe. Den östra delen av stan blev värst drabbad. Jag bor på västra sidan (den säkra sidan) så även om det skulle komma ett megaskalv så skulle det troligen inte hända någonting här. Om ni vill läsa mer om jordbävningarna och se bilder från hur det såg ut så kan ni gå in på http://www.stuff.co.nz/national/6184519/Swarm-of-quakes-hits-Christchurch . Jag hörde att ni hade hört om det i Sverige också. Jag och Sanne läste dom artiklarna dagen efter och märkte många fel. Det var framförallt fel på siffrorna, alltså hur stora dom var, när dom var och hur många dom var. Det roligaste felet var att dom hade skrivit att Christchurch är näst största staden i NZ näst efter Wellington (alltså huvudstaden). Det hade kunnat stämma om det inte var för att Auckland också hör till NZ och där bor en tredjedel av befolkningen. Journalisten måste ha glömt det.

Planen för kvällen var att ta en fika med Anja, men som jag skrev tidigare så var allting stängt. Istället kom hon hit och åt middag. Rebekah föreslog att vi skulle ut och åka för att se vad som hade hänt, framförallt för att vi troligen aldrig kommer ha chansen att se det igen. Oj vilken kraft det måste ha varit! Vi fick höra i efterhand att jordbävningen hade känts från Hamilton i norr till Queenstown i söder. Marken hade höjts och sänkts och det var massvis med sprickor. Skakandet hade också lett till liquefaction (vet inte vad det svenska ordet är och hittar ingen bra översättning på Internet), det som händer är att när marken höjs och sänks så kommer grundvattnet upp till marken, det är som att marken blir flytande. Det var rätt läskigt att se.

Anja står på trottoaren, dom vita långa stenarna visar var den brukar vara.

Samma trottoar, den har höjts en dryg halvmeter.

Gångvägen (till vänster) brukar sitta ihop med gräset.

Kraftig liquefaction

Fin solnedgång på vägen hem :)

När vi kom hem från denna rundtur tänkte vi kolla på film. Jackson var fortfarande vaken och ville också vara med, därför blev det Ensam hemma 4. Inte den bästa filmen i serien, men den var lite smårolig. Den natten hade vi många fler efterskalv. Jag var vaken ganska länge efter det att Anja hade åkt hem så jag kände en del av dom. Det var tydligen 15 st mellan 23.00 och 06.37, många var över 4 och den senaste var på 5,1 så den väckte både mig och många andra.

Så blev det äntligen julafton! Många var rädda att det inte skulle bli någon jul pga jordbävningarna, men det blev det! Pga att Rebekah var tvungen att stänga så hade hon lovat kunderna att hon skulle komma in idag. Jag låg och drog mig lääänge, man måste ju njuta av att vara ledig och att vara ensam hemma (Jarrard hade tagit med sig barnen för att handla eller nåt), ända tills Sanne smsar och undrar om jag var hemma för hon var tydligen i Riccarton. Hon kommer och jag hade fortfarande pyjamas. Oj så det kan bli ^^ Vi pratade lite om resor och så. Resten av dagen bestod av förberedelser inför morgondagen. Jag och Jackson städade deras rum. Det behövdes kan jag lova. Det var meningen att Lucy också skulle hjälpa till, men vi fick mer gjort utan henne för hon tyckte det var roligare att välta högarna med olika saker som vi hade sorterat... På kvällen kom Jan och Clinton för att äta middag med oss. Efter middagen Skypade jag med familjen. Jan och Clinton tyckte det var väldigt roligt att få träffa dom. Det var julaftonsmorgon hemma och vi har fortfarande traditionen att ha skattjakt på morgonen, fast numera är det inte bilder som visar vart vi ska gå. Jag fick hjälpa Emma med den!! Hon hade inte klarat den utan mig ;) Senare den kvällen när barnen hade gått och lagt sig (vilket tog ett tag eftersom dom var väldigt exalterade) så satt jag och Rebekah på mitt rum och slog in massa julklappar och hade väldans trevligt.

På juldagsmorgonen vaknade jag tidigt för att Skypa med släkten som jag i vanliga fall firar jul med. Dom fick se en väldigt nyvaken sida av mig. Isak var så söt för han hade tydligen frågat vem som skulle hjälpa honom med legobyggandet i år när inte jag var hemma. Isak jag lovar att vara hemma nästa år och då ska vi bygga lego! Efter Skypesamtalet som inte blev särskilt långt gick jag ner för jag hörde att alla andra var vakna. Barnen hade redan hunnit öppna allt som fanns i julstrumporna. Till julfrukost hade Jarrard gjort våfflor med sirap och jordgubbar och varma mackor. Dom kallade mackorna för croissanter men det är väl dom franska bröden som ser ut som halvmånar? Jag blev lite konfunderad, men dom var goda iaf. Efter det gjorde vi oss i ordning och åkte iväg till Jan och Clinton. Där öppnade vi alla julklappar. Jag fick tre timmars turridning tillsammans med Rebekah och 100 dollar för bungyjump! Jag hade inte kunnat önska mig bättre julklappar! Så nu mamma måste jag hoppa bungyjump, vare sig du gillar det eller inte ;) Barnen fick så klart mest presenter. Efter paketöppnandet blev det jullunch. På menyn stod kalkon, någon typ av kall biff, potatis, ärtor och någon sås. Till efterrätt blev det "Christmas Pudding", typ fruktkaka med Elisabeths (Tims sambo, Tim är Rebekahs äldsta bror) hemgjorda hallonglass. Kakan var inte särskilt god, glassen däremot var underbar.

Paket och julgran

Lucy kollar in sitt nya gigantiska dockskåp, jag tycker synd om mig eftersom jag inte tycker om att leka med dockor...

Jan och Clinton. Jan håller i sin julklapp, en Hello Kitty-docka med ett kort som berättade att dom skulle åka och hälsa på HelloKitty i Tokyo dagen efter. Hon var ganska chockad när hon läste det ^^

Min underbara andra familj

Jarrard med sitt nya teleskop

Jackson provar grejerna han fick av mig

Ashley och Jeremy, Rebekahs minsta bror med flickvän

Smällkaramellerna som låg på bordet

Efter lunchen åkte vi hem för att förbereda inför middagen som vi skulle äta hos oss. Jan och Clinton, Unicia med familj och John, barnens farfar, kom. Middagen bestod av grillad lammstek, massa olika grillade korvar, julskinka, potatissallad (inte den vita geggan som finns i Sverige utan potatis med lite olika kryddoroch grönsaker) och en stor grönsallad. Yum! Bra mycket bättre än den svenska julmaten! Det hände väl inte särskilt mycket, vi åt och hade trevligt. Efterrätten var mer fruktkaka, fruktsallad, vaniljglass, grädde, Christmas Mince Pies och Christmas Cake. Jultårtan var i princip samma som fruktkakan som vi hade till lunch, men det var whiskey eller nåt i den också och det var massa icing på den. Inte min grej, men resten var mums :)

Barn"bordet", Unicia håller på att dela tomtebrödet

Unicia och Mikaiah tävlar om smällkaramellen

Efterrättsbordet, fruktkakan kom inte med

Jag hade en riktigt bra jul, men det kändes konstigt att det var varmt ute :)

I Sverige har vi ju mellandagsrea, här är det annandagsrea. En del affärer har längre annandagsrea, men många har rea endast den 26 så därför gick jag och Anja till Riccarton för att kolla runt lite. Det blev duschtvål och body lotion från Body Shop och några hårband som jag ska ha till fotbollen. Utöver det, ingenting precis som vanligt så Anja vann shoppingen den dagen. Det var smockat med folk och just då kände jag att jag inte tycker om människor för dom är oftast ivägen överallt. Det blev en trevlig dag iaf. När jag kom hem hade familjen åkt iväg till Blenheim, nordöstra spetsen på Sydön, ca 4 timmars bilresa norrut, vilket betydde att jag var ensam hemma! Underbart! Resten av dagen och kvällen njöt jag av att ha huset för mig själv, jag låg i soffan och åt godis och kollade på film.

Känslan av att göra ingenting är helt obeskrivligt underbar så därför fortsatte jag att göra det dagen efter. Det var inte många kalorier som brändes kan jag lova. Det enda som förstörde den sköna känslan var att jag visste att jag var tvungen att städa, tvätta och handla. När jag sluligen bestämde mig för att röra på mig så var jag riktigt duktig. På kvällen hämtade Rike upp mig, Anja och Joan för vi skulle och bowla. Vi kom dit strax efter 20, men då visade det sig att dom skulle till att stänga. Vi blev något less. Det stod inte när dom stängde, det stod bara att dom hade öppet till "Late" och jag vet inte vad ni tycker, men ingen av oss tyckte att 20 var sent. Istället for vi till Coffee Culture och fikade och hade allmänt trevligt. Jag kom på att jag hade en till julklapp i garderoben också! Petra skickade en julklapp till mig och jag tänkte vänta till juldagen för att öppna den, men eftersom Lucy var väldigt nyfiken på den så gömde jag den i garderoben där jag glömde bort den. Duschtvål och body lotion från Body Shop så nu har jag massa sånt och det är kung!

Morgonen efter Skypade jag med Yasse. Åh vad kul det var, vi pratade i flera timmar, ända tills hennes batteri dog... När vi hade pratat klart tog jag bilen till Sanne för att prata mer resor. Vi har haft lite svårt att bestämma oss för vart vi ska åka och hemsidorna har varit lite dumma så därför har det inte gått så mycket framåt. Nu vet vi iaf vart och när vi ska åka, men hemsidorna är fortfarande dumma. Jag var inte där särskilt länge eftersom att Anja skulle komma för vi skulle också prata resor. Det visade sig att hon inte visste om hon kunde vara ledig när vi hade tänkt att åka så därför blev det inget resprat. Istället blev det matlagning och film. Kycklingnuggets, överbliven potatissallad, sallad och Rango var inte helt fel. Efter det åkte vi mot flygplatsen för att hämta upp Zandra och Emelie, jag träffade dom på introduktionen i Auckland och dom bor kvar där, men nu skulle dom åka med Kiwibussen runt Sydön och hoppa på i CHCH, därför sov dom en natt hos mig. Det var väldigt kul att träffa dom igen! Vi åkte ut och kollade lite på jordbävningsskador och så eftersom dom inte har sånt i Auckland och sedan satt vi och pratade. Länge. När vi slutligen bestämde oss för att gå och lägga oss insåg jag att jag hade tvätt kvar ute på linan och hade inte ens börjat att packa. Oj, jag tror jag glömde nämna att jag och Sanne skulle ta bussen tidigt morgonen efter till Blenheim för att ha semester med min familj. Packa i tid är överskattat för det har jag aldrig gjort. Just den här kvällen ledde det till att jag kom i säng strax innan 3 och bussen gick 7.15 morgonen efter. Jag sov knappt tre timmar, men var pigg och glad på morgonen när jag vaknade :) Sanne kom vid tjugo över 6 och då åkte vi på Donken och käkade frukost. Dom har faktiskt väldigt god frukost där. Efter det skjutsade Zandra och Emelie oss till Northlands där vi skulle hoppa på bussen mot Blenheim.

Bussen var som en vanlig buss, den var lång, man satt två och två på varsin sida om mittgången och det var massa skummisar på den. Det blev ett mellanstopp i Kaikoura där vi köpte paj och något att dricka. Vi hade inte så bra koll på tiden så vi höll på att missa bussen. Ett par timmar senare var vi iaf framme i Blenheim och Jarrard och barnen var där för att hämta upp oss. Vi åkte till huset som jag och Sanne skulle bo i. Det var meningen att Jan och Clinton skulle bo där, men eftersom dom åkte till Japan så fick jag och Sanne huset helt för oss själva i några dagar. När vi kom dit hittade vi Rebekah i soffan med ett par kryckor. Hon hade lyckats ramla ner för något trappsteg och fått en riktigt rejäl stukning. Vädret var inte särskilt bra, men det blev lite sightseeing och vi åkte till någon chokladfabrik och något annat ställe där vi fikade. På kvällen var jag, Sanne, Jarrard och Jackson och kollade på TinTin på bio. Jag kan inte säga att det är den bästa filmen jag har sett, men den var helt okej för en regnig torsdagkväll. Efter filmen åkte alla andra hem till Jarrards syster där dom skulle bo så jag och Sanne hade hela huset för oss själva! Det var inte lilla huset heller, det var en enplansvilla med fyra sovrum, hur nice som helst! Det var Clintons systers hus, men dom var i The Sounds på semester.

På fredagen gjorde vi inte särskilt mycket. Vi tog sovmorgon och vädret var dåligt, men vi tänkte ta cyklarna för att kolla runt lite. Vi visste att vi skulle vara tvungna att pumpa däcken om vi ville använda dom så vi tog cyklarna till macken. Där visade det sig att det var väldigt mycket punktering på Sannes cykel. Vi hade lovat att laga middag så vi gick hem och lämnade cyklarna och gick till affären för att handla grejer vi behövde. Till förrätt fick dom vuxna melon med lufttorkad skinka och barnen fick jordnötssmör- och syltmackor som vi hade dekorerat så dom såg ut som små gubbar. Lucy frågade vad dom hette så jag döpte dom lite snabbt till Gunnar, Lennart och Torsten. Till huvudrätt blev det tacos. Det var väldigt uppskattat. Till efterrätt var det meningen att det skulle bli kladdkaka, men den var lite för kladdig så det var mer som chokladmousse i mitten. Mali tyckte iaf det var väldigt gott och åt massvis. Han och hans familj hade varit på semester utanför Wellington nånstans så han blev lämnad i Blenheim när familjen åkte hem. Det hände inte särskilt mycket den kvällen, vi satt och pratade och hade trevligt.

Gunnar, Lennart och Torsten

Förrätten för dom vuxna

Nyårsafton, sista dagen på det gamla året. Jag, Sanne och Rebekah åkte ut för att kolla på vingårdar eftersom Marlborough, regionen där Blenheim ligger är väldigt kända för det. Så nu har jag varit på vinprovning. Två stycken till och med, först Highfield och sedan Wither Hills. Fast om vi ska vara noga så var vi först till Spy Valley, men servicen var så kass så vi provade inga viner Jag tyckte det var lite onödigt att ta med mig på vinprovning eftersom jag inte ens dricker vin, men jag blev positivt överraskad, alla viner var inte jätteäckliga, jag hittade ett som faktiskt var gott på det andra stället vi var på. För er som inte tror mig så finns det bildbevis, dom kommer så fort jag får bilderna av Sanne. Rebekah och Jarrard ville också fira lite nyår så jag och Sanne satt barnvakt i några timmar medan dom var ut och åt. När dom kom och hämtade barnen så korkade vi upp lite bubbel, åt middag och gjorde oss i ordning för att fira in det nya året. Ingen av oss hade riktigt packat för dåligt väder eftersom vi skulle åka till solskensregionen så vi fick improvisera klädseln. Vi gick in mot stan (om man kan kalla lilla Blenheim för stad) så vi var där vid typ kvart i elva. Först gick vi till torget, där var det något medelålders countryband eller nåt som spelade och det var några få som försökte dansa och några fler som stod runtom och kollade. Vi gick vidare och försökte hitta något annat ställe att gå till och vi hittade en blabla-nightclub så vi gick in dit. Antalet personer som var där går att räkna på fingrarna. Vi gick därifrån och gick tillbaka till torget. Det var lite fler människor där när vi kom tillbaka. Det var tråkigt att bara stå och kolla, dessutom kände vi ingen där så vi körde en dansshow runt torget. Antingen så var det en blandning av många danser eller så hittade vi på en ny stil, i vilket fall så var vi grymma! Jag tror Sanne kallade det för en dip, hon höll i mig och jag lutade mig bakåt så jag nästan stod i brygga, vi gjorde iaf en sån och efter det fick vi massa applåder! Inte illa va? Det var tom en kille som kom och frågade om danslektioner. Eftersom vi hittade på allt eftersom så kunde han inte få några. Så slog klockan tolv och plötsligt var det 2012, året för världens undergång. Vi såg lite fyrverkerier och började gå mot dom, men dom sköt typ två stycken. Det gjorde ingenting för vi hittade en irländsk pub där vi träffade lite folk. Först träffade vi några skumma medelålders killar/gubbar och en av dom tyckte att vi kunde följa med hem till honom för att festa med hans föräldrar... Efter det träffade vi iaf några riktigt sköna människor, några kiwis och två tyskar, som vi pratade och lekte lite lekar med. Vi gick tillbaka med dom till blabla-nightcluben där det nu var betydligt mer folk. Där var vi tills dom stängde. En stund senare hade vi hunnit prata med en polis och fått sällskap av en läskig japan. Alla sjöng någon sång, japanen valde nåt intro till Dragonball eller nåt och bara det är ju jätteläskigt. Jag och Sanne insåg att vi inte kan så många svenska låtar, inte ens Gyllene Tider... Till slut blev det iaf Du Gamla Du Fria. När vi skulle gå hem följde japanen efter. Fastän vi berättade att vi skulle hem och sova och att japanen bodde åt andra hållet så fortsatte han följa efter! Efter ett tag så fick iaf en av våra nya vänner honom att förstå att det var bäst att han gick hem. Strax efteråt kom våra andra nya vänner och plockade upp oss med en taxi och skjutsade hem oss den lilla biten som var kvar. När vi kom hem satt vi i soffan ett tag eftersom vi inte var särskilt trötta. Slutligen vid kvart över 5 eller nåt gick jag och la mig och Sanne gick och duschade, jag var väl fortfarande lite uppe i varv för jag somnade inte på en gång.

Vi börjar så - fortsättning följer och då har jag förhoppningsvis fått lite bilder av Sanne!