Tja!
Inte trodde ni väl att det skulle komma en uppdatering så här snart efter förra inlägget? MEN, det gjorde det!
I fredags var jag och Sanne till The Horror Maze. Vi hann ångra oss ett tiotal gånger innan vi faktiskt åkte. Anledningen till det var att vi hade hört en del historier, bland annat en om någon som ramlade och en snubbe med motorsåg kommer och ska hjälpa till och en som kom ut därifrån med nerkissade byxor... I vilket fall så åkte vi dit och betalade till och med för att göra det! Vi fick köa läänge utanför och vi blev mer och mer uppskrämda. Folk sprang skrikandes ut ur labyrinten och en del skrek efter bara ett par meter. Vi vande oss vid skrikandet efter ett tag och blev kaxiga, kanske lite för kaxiga, men det är väl som det ska vara, hur läskigt kan det vara? Så blev det äntligen våran tur och vi börjar gå. Och gå. Vi trodde att vi skulle bli skrämda typ på en gång. Efter ett tag kom vi till en kyrkogård som vi var tvungna att gå rakt över. Jag förstod att det skulle ligga snubbar i gravarna och skrika när vi gick förbi. Jag hade rätt. Sanne blev rädd, livrädd, mosade min arm och började springa så det var bara att följa efter eftersom hon fortfarande höll i min arm. Strax efter träffade vi en zombietjej med kniv. Sanne blev ännu räddare. Jag tyckte att det bara var att gå förbi. Sanne höll inte med så jag släpade med mig henne runt tjejen. Sedan valde vi fel väg och kom till en återvändsgränd. Vi vände och då stod zombien och något annat och blockade vägen. Ooops. Vi kom förbi dom iaf. Sedan var det rätt lugnt, inget var direkt läskigt (undantag när vi blev jagade av en snubbe med motorsåg). Vi kom på en ny taktik också, spring inte så jagar dom inte. Sedan träffade vi en clown. Av någon anledning har jag clownfobi. Clowner är typ det läskigaste som finns. Efter clowner kommer läskiga dockor. Jag som inte hade tyckt att labyrinten hade varit särskilt läskig fick typ panik och började nästan grina. Vi kom förbi clownen, men sedan kom vi till en återvändsgränd. Paniken kom när jag insåg att vi måste gå tillbaka och att clownen troligen skulle stå kvar. Han var ändå rätt snäll. Han fick en high-five och glömde sin roll för en stund när han ville veta var vi kom ifrån. Resten av labyrinten var lugn, det enda vi mötte var saker som skulle vara läskiga, men som inte var det. När vi kom hem kollade vi på Lejonkungen 3, men jag somnade innan den var slut.
Jag vet inte varför jag tycker clowner är så läskiga. Clowner som gör magiska tricks osv är inte läskiga, dom pratar ju och så och det är nog det jag tycker är läskigt med alla andra clowner, dom pratar inte, visar inga känslor osv..
Resten av helgen då? Jo lördag morgon hade jag lovat Jackson att jag skulle följa med och kolla på hans första fotbollsmatch för säsongen. Det gick bra, dom vann med 1-0 och han spelade bra och var nära att göra några mål. Vi kom hem och jag somnade en stund och gick sedan iväg till Riccarton för att köpa svarta fotbollsstrumpor och då passade jag samtidigt på att hämta ut min kamera. Jag har saknat den så nu behöver jag bara en extern blixt och sedan kommer den fungera bra igen! När jag gick till Riccarton var jag ensam hemma, när jag kom tillbaka var Becs och barnen hemma. Det har hänt en hel del saker på sistone och jag vet inte hur mycket jag får säga, men vi ska iaf eventuellt flytta så Becs visade mig lite bilder på ett hus dom funderar på att köpa. Det ligger i Pegasus, ca 30-40 min norr om stan. Ingenting bestämt, men det lutar åt att det blir så. Strax därefter kom Caroline, Dave och Lola över på middag. Precis som alltid när dom är här så blev det en riktigt trevlig kväll!
Söndag morgon, dags för fotboll! Match mot Uni of Canterbury. Jag har haft en äcklig liten förkylning på sistone som vägrar att ge med sig. Oftast märks den inte, men sedan kommer en kraftig liten hostattack och sedan är det bra igen. Så klart så märktes den när jag skulle spela match. Kände att jag inte riktigt kunde springa riktigt och eftersom vi inte har någon ordinarie målvakt så blev jag inkastad i mål i andra halvlek. Inkastad kanske är fel ord, dom frågade vilka som inte var bollrädda och eftersom jag var förkyld så sa jag att jag kunde göra det. Det kändes att de tvar lääängesedan senaste gången jag stog i mål... Fick släppa en boll bakom mig (första skottet), men det blev också allt. Till slut blev det förlust med 0-2. Resten av dagen blev lugn, jag hjälpte till att städa lite här hemma och sedan gick hela familjen ut och åt middag. Riktigt gott!
Idag har Becs äntligen fått operera foten! Det beyder att jag fick ha barnen. Vi åkte en sväng till Pegasus där vi lekte lite i en lekpark, åt lunch och barnen badade lite i sjön. Vi sprang runt och lekte lite mer innan vi hoppade in i bilen och åkte hem. Nu sover bägge två. Jarrard har precis kommit hem från sjukhuset. Operationen gick bra, foten är öm och hon ska stanna över natten. Det var väl precis som väntat.
Nu ska jag gå och lägga mig, upp och jobba imorgon, troligen tidigare än vanligt.
God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar