tisdag 17 april 2012

I'm jealous of my parents, I'll never have a kid as cool as theirs

Dags för lite uppdatering nu då! Hur många veckor är det sedan senast (hehe...)? Tänkte berätta lite om roadtripen. Kan börja med att säga att den var grym!! Eller den var mestadels grym, vädret förstörde en del. Vi började i Queenstown. Det regnade hela vägen dit.


Väl framme hittade ett av alla informationscenter där vi frågade efter bra campingar och bestämde oss helt spontant för att prova på canyoning. Vi hittade en camping, åkte och handlade mat, åt middag och slog upp tältet. Det var söndagen. Vi började måndagen med att utforska staden. Queenstown är inte särskilt stort och det påminner lite om Åre.


På eftermiddagen var det dags för canyoning! OJ vad kul det var!! Vi var i en ravin och åkte ziplines, vi åkte kana nerför vattenfall, firade oss ner för bergväggar, hoppade från klippor och flöt med strömmen. Äckligt skoj hade vi! =D

Dagen efter tog vi det lite lugnare genom att göra en utflykt till Milford Sound. Vi började rätt tidigt eftersom det tar lång tid att köra dit. Alla säger att det är så sjukt vackert och ett måste när man är här. Alla som säger det har rätt i en del, det Är vackert (som så mycket annat i NZ), men min uppfattning är att det är överskattat. Som sagt, det är vackert, men jag skulle inte spendera så mycket tid på att åka tillbaka dit. Vi åkte på en liten båttur ut i fjorden när vi var där. Vi hade exremt tur med vädret, det regnar mer än 300 dagar per år där, men när vi var där så sken solen och vi hade det skönt.

På onsdagen var det dags för en av resans höjdpunkter: Bungyjump!! Nya Zeelands högsta dessutom! Vi var lagomt laddade när vi kom till deras kontor eller vad man nu ska kalla det för. Vi fick väga oss och skriva på en del papper om att vi visste att det fanns en liten risk med att slänga sig ut från 134 m, endast fastsatt i fötterna med en gummisnodd. Dom hade gratis Internet för alla som skulle hoppa så det passade vi på att utnyttja innan vi klev på bussen som tog oss upp mot ravinen där vi skulle hoppa. På med selen, väga oss igen och sedan klev vi in i en korg som tog oss ut till plattformen som vi skulle hoppa ifrån. Jag hoppade sist av alla och då hade jag hunnit bli hyfsat nervös, men jag var laddad till tusen! 1-2-3 och hopp och sedan föll man mot marken. Känslan var heeelt obeskrivlig!! Till alla er som inte har hoppat: HOPPA!! Det är typ hur grymt som helst! Man föll och föll och sedan kände man hur det drogs åt lite runt fötterna och sedan studsade man upp igen. Och sedan föll man. Och sedan åkte man upp. Jag tror ni förstår grejen. Det var över rätt fort. Eller väldigt fort om jag ska vara helt ärlig, men den minuten (eller hur lång tid det nu tog) är en av dom bästa minuterna i hela mitt liv. När man kom tillbaka upp hade man ett överskott av adrenalin kan jag lova!

När vi kom tillbaka till Queenstown så hoppade vi bara in i bilen och åkte vidare mot Fox Glacier. Vi hittade en camping och lyxade till det med att ta en stuga för natten. Planen var att gå och kolla på glaciärerna och gå och kolla runt lite där i området dagen efter, men när vi vaknade så öste regnet ner så vi bestämde oss för att åka vidare. Det blev inte bättre på hela dagen så vi körde ända till Arthur's Pass.

Fortsättning följer för nu måste jag skriva en learning story...

1 kommentar:

  1. Den förlorade dottern har återuppstått! Jag trodde ett tag att Jennie slarvat bort dig i djungeln och inte vågat berätta det... :) Lite tätare uppdatering i fortsättningen, tack!

    SvaraRadera