Just nu är Lucy på Kindy, Jackson i skolan och Rebekah och Jarrard jobbar så det betyder att jag är ensam hemma! Det är så skönt ibland. Jag har ca 1,5 timmar för mig själv när Lucy är på Kindy. Egentligen så är det 2,5 timmar, men det tar en halvtimme att gå hem och sedan en halvtimme för att gå tillbaka (logiskt) så den timmen räknar jag inte riktigt... Oftast hinner jag få undan det mesta av tvätten, disken osv på morgonen medan Lucy kollar på barnprogram så kan oftast göra precis vad jag vill under tiden jag är själv :)
I måndags tog jag bussen ut till Rolleston för att hälsa på Sanne. Jag måste säga att busschaufförer är ett släkte för sig. Nya Zeeländare är överlag väldigt snälla och trevliga, jag har endast träffat ett fåtal otrevliga människor sedan jag kom hit. Sedan åkte jag buss... Bussarna här är inte riktigt som bussarna hemma. Det står inte alltid fram på bussen vart den ska, det blinkar, först står det nummer och destination och sedan står det Metro Star. Det blinkar inte snabbt, det står Metro Star vääääldigt länge och dessutom måste man vinka till busschauffören för att han ska stanna. Tänk er själva att stå mitt på Navet och det står Din Tur på alla bussar och ni måste vinka till chauffören på bussen ni vill åka med... Hur som helst så skulle jag ta buss 88 mot Rolleston som gick 9.30. Strax efter 9.30 kommer det en buss där det står Metro Star så för att vara på den säkra sidan (bussarna gick en gång i halvtimmen så jag ville inte missa den och dessutom öste regnet ner) så vinkade jag och bussen stannade. Jag frågade väldigt vänligt om bussen gick till Rolleston. Busschauffören kollade på mig som att jag var dum i huvudet och svarade nej och man hörde hur less han var. Jag bad om ursäkt och bredde på med lite extra svensk brytning under tiden. Sedan när han körde iväg så drar han iväg genom vattenpölen och skvätter ner halva mig!! Min inställning att busschaufförer alltid är väldigt otrevliga blev inte precis bättre av det... Till slut kom jag iaf på rätt buss och den chauffören var riktigt trevlig så nu vet jag allt om Nya Zeelands tillverkning och export av mjölk :) Hade några trevliga timmar med Sanne, vi bakade kladdkaka och snackade massa skit. Och vi pratade svenska!! :)
I tisdags var det playgroup igen. Jag älskar dom! Barnen leker med varandra och Au Pairerna kan umgås, alltså en win/win-situation :) Efter det stannade jag, Sanne, Lucy och Gemma kvar och lekte lite i en liten lekpark utanför. Lucy och Gemma (Sannes 3-åring) är så söta tillsammans. Lucy är väldigt framåt, pratar med allt och alla och HELA tiden och har inte tålamod att sitta ner och lägga ett pussel. Gemma är precis tvärtom, men dom verkar gilla att leka tillsammans.
Tisdagkväll var det dags för dans igen. Det var inte lika kul som vanligt och jag och Sanne har kommit på att min granne är läskig. Det var nog om tisdag kväll.
Onsdag kom Cushla (min Programme Manager) på besök för att höra hur allt går osv. Cushla är kanon! Det var det bästa som hände den dagen för nästan hela dagen hade jag en väldigt tjurig och grinig 3-åring... Vi bakade iaf en kladdkaka som blev väldigt lyckad. Vid halv 8 kom Anja och hämtade mig och vi åkte till Buddha Stix för att käka middag. Jag trivs otroligt bra med familjen, men ibland är det lite jobbigt att jobba hemma, man behöver komma ut ibland så biff, nudlar och trevlig sällskap på en thairestaurang där man åt med gaffel var precis vad jag behövde just då. Jag vet inte om det var något speciellt med den dagen för tydligen hade hennes 2,5-åring också varit väldigt grinig... Vi tog efterrätten på Speight's Riccarton, Yummie! Lyckad avslutning på en annars halvkass dag.
Nu ska jag gå och hämta Lucy. Ha det bra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar